Om någon skulle ha intresse av att läsa något ur undertecknades villervalla så har den flyttats...
http://spacesinbetween.me/blog
måndag, mars 30, 2009
lördag, mars 21, 2009
En väldigt oinspirerad person skriver blogg och längtar till sommaren
Det känns som en evighet sedan jag skrev. Använde orden och texten till något annat än att besvara brev och strukturera upp en rörig arbetsplats. Vissa kvällar har inspirationen funnits där men en inte lika fullt inspirerande skrivyta eller halvtrasig dator har effektivt dämpat skrivarlusten och sedan har det funnits andra skäl börjar jag förstå. För även nu då jag äntligen har en ny vän till dator och några halvtama försök med att hemsidesfixande och bloggskapande på annan plats så är inspirationen för bloggandet lika med noll.
Alla gånger jag har flyttat har dagböcker och blogg varit ett andra hem för mig och mina tankar, en tillflyktsort där jag kunnat rumstera om i brist på något fysiskt existerande rum. En period för några år sedan bodde jag mer eller mindre i resväska mellan olika vänner (tack AnnaSara, Jonas och Anna) och bloggen var då den mest hemlika platsen för mig. Nu då jag för första gången på väldigt länge, ca 27 år, flyttar till något som är menat att vara permanent för en längre tid så har det där rummet för skrivande inte varit sig likt. Tankarna rör sig inte innåt papperet längre, de rör sig utåt. Ut mot varmt vitmålade träpaneler i hallar och tappra, norrländska perennarabatter på en liten gräsmatta någonstans. Dagarna är fyllda av drömmar och planer för att äntligen kanske få bygga upp något som ska vara längre än vad något gjort tidigare. Ännu är inget bestämt och med ett lånelöfte baserat på en inte alltför hög inkomst så torde det där drömda lilla huset med äppelträd och en liten violkantad smal stig vindlande in mot brotrappen vara en utopi. Men, icke desto mindre. Jag planerar såbänkar och små minidrivhus i söderfönstret och kanske framåt juni finns jord att sätta något i. Generationer av bönder gör att det kliar i fingrarna på mig.
Får se om jag gör något av de där andra virtuella försöken. Tror att det är dags att röra på sig hursomhelst även vad gäller var jag skriver.
Alla gånger jag har flyttat har dagböcker och blogg varit ett andra hem för mig och mina tankar, en tillflyktsort där jag kunnat rumstera om i brist på något fysiskt existerande rum. En period för några år sedan bodde jag mer eller mindre i resväska mellan olika vänner (tack AnnaSara, Jonas och Anna) och bloggen var då den mest hemlika platsen för mig. Nu då jag för första gången på väldigt länge, ca 27 år, flyttar till något som är menat att vara permanent för en längre tid så har det där rummet för skrivande inte varit sig likt. Tankarna rör sig inte innåt papperet längre, de rör sig utåt. Ut mot varmt vitmålade träpaneler i hallar och tappra, norrländska perennarabatter på en liten gräsmatta någonstans. Dagarna är fyllda av drömmar och planer för att äntligen kanske få bygga upp något som ska vara längre än vad något gjort tidigare. Ännu är inget bestämt och med ett lånelöfte baserat på en inte alltför hög inkomst så torde det där drömda lilla huset med äppelträd och en liten violkantad smal stig vindlande in mot brotrappen vara en utopi. Men, icke desto mindre. Jag planerar såbänkar och små minidrivhus i söderfönstret och kanske framåt juni finns jord att sätta något i. Generationer av bönder gör att det kliar i fingrarna på mig.
Får se om jag gör något av de där andra virtuella försöken. Tror att det är dags att röra på sig hursomhelst även vad gäller var jag skriver.
onsdag, mars 04, 2009
fredag, februari 20, 2009
Att dekonstruera ett narrativ för att söka rörelse
Om någon undrat hur det går med den där uppsatsen... så ägnas kvällar och nätter åt att ge tid för tankar kring nomadiskhet och någon slags dekonstruktion av det ludiska barnboksnarrativet. Det känns som om inspirationen börjar infinna sig men jag hyser ändå en viss skepsis inför att röra mig alltför nära fält som redan forskar på i alltför hög utsträckning. Men att skriva en uppsats i polemik mot den alltför ytliga och didaktikfokuserade debatten om det vidgade textbegreppet och anta ett litteraturvetenskapligt perspektiv är lockande. Tänker mycket nu i termer av rörlighet och litteraturens minsta bärande enheter. Försöker spåra narrativets inneboende dynamik för att förstå ludiska drag som möjliggör remediering och försiktigt balanserar jag för att inte återigen fastna i de stora mediebehållarnas fällor eller berättelsers alltför medryckande handlingar. Tänker hålla mig ganska torrt till struktur och forms abstrakta symbios med innehåll och det som ryms mellan raderna. Det är inspirerande och för första gången på många år har jag åter börjat tänka på primtal och funnit dem riktigt intressanta. Gotiska ryska dockor likaså. Kan detta bli något?
Och på tal om nomadiskhet så är jag åter på väg att röra mig från denna virtuella plats. Bloggers buggar börjar vara värre än det faktum att jag är tekniskt inkompetent. Kikar ni in på www.nomadicnarratives.com så kan det hända att ni ser en vilsen, liten css-okunnig bloggare försöka skapa rum åt den litterära tanken i wordpressformat. Söker efter ett bra theme som passar till syftet och funderar på att använda mitt hittills försummade iWeb för att skapa någon slags representativ webbnärvaro. Alla tips från mer kunniga inom området mottages tacksamt.
ps. är inte Beyoncés "If I were a boy" helt, helt, helt..... otroligt, sjukt bra? trodde aldrig att jag skulle skriva något sådant men... Beyoncés röst är kanske det skönaste denna vinter. hänförd. ds.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
